Nu ska jag berätta om hur det gick till när jag fick tag i min underbara lägenhet här i Chelyabinsk. De första två veckorna här bodde jag på hotell Slavyanka, och planen från början var att jag skulle bo där hela tiden. Men efter två dagar i Chelyabinsk fick jag ett mail från någon slags koordinator där det stod att vi skulle leta upp en lägenhet åt mig. Två skulle jag titta på redan samma dag. Problemet var att ingen engelsktalande kunde följa med mig, och den som visade lägenheterna kunde bara ryska. Det kändes lite tufft, men det var bara att ge sig av.
Jag möttes upp av en ung, elegant tjej i höga klackar. (Det där med eleganta ryskor och höga klackar skriver jag mer om senare) Jag följde efter henne, och ganska snart var vi inne på en bakgård. Det luktade illa, var smutsigt och såg helt hemskt ut. Huset framför oss var helt förskräckligt, men det är svårt att beskriva med ord. Jag tänkte: - Hoppas lägenheten inte ligger i det huset, för då kommer jag aldrig våga gå ut eller in i lägenheten. Det var det huset, och ännu värre blev det när vi gick in i trapphuset. Det var smutsigt, mörkt, skräp på golvet och hur slitet som helst. Golvet var trasigt, och hon som visade lägenheten fastnade med klacken i en spricka. Det fanns en hiss som vi åkte upp i. Jag höll andan och hoppades att hissen skulle hålla hela vägen upp. I mitt stilla sinne tänkte jag att jag åker hellre tillbaka till Sverige än bor här. Vi gick ur hissen och in i lägenheten, och den var helt toppmodern! Snacka om kontrast. Efter skräckupplevelsen med hissen och trappuppgången hade jag förväntat mig en smutsig, sliten lägenhet. Men Ryssland är verkligen kontrasternas land, på många sätt.
Den andra lägenheten som vi tittade på hade också ett något sjabbigt trapphus, men trapphuset var ändå tio ggr bättre än i den föregående lägenheten. Och så hade den ingen läskig hiss. Det är i den lägenheten jag bor nu, och jag älskar den! Bilden visar den trappuppgång i det hus jag bor i nu. Ni kan ju tänka er hur den jag försökte beskriva ovan ser ut…
Jag möttes upp av en ung, elegant tjej i höga klackar. (Det där med eleganta ryskor och höga klackar skriver jag mer om senare) Jag följde efter henne, och ganska snart var vi inne på en bakgård. Det luktade illa, var smutsigt och såg helt hemskt ut. Huset framför oss var helt förskräckligt, men det är svårt att beskriva med ord. Jag tänkte: - Hoppas lägenheten inte ligger i det huset, för då kommer jag aldrig våga gå ut eller in i lägenheten. Det var det huset, och ännu värre blev det när vi gick in i trapphuset. Det var smutsigt, mörkt, skräp på golvet och hur slitet som helst. Golvet var trasigt, och hon som visade lägenheten fastnade med klacken i en spricka. Det fanns en hiss som vi åkte upp i. Jag höll andan och hoppades att hissen skulle hålla hela vägen upp. I mitt stilla sinne tänkte jag att jag åker hellre tillbaka till Sverige än bor här. Vi gick ur hissen och in i lägenheten, och den var helt toppmodern! Snacka om kontrast. Efter skräckupplevelsen med hissen och trappuppgången hade jag förväntat mig en smutsig, sliten lägenhet. Men Ryssland är verkligen kontrasternas land, på många sätt.
Den andra lägenheten som vi tittade på hade också ett något sjabbigt trapphus, men trapphuset var ändå tio ggr bättre än i den föregående lägenheten. Och så hade den ingen läskig hiss. Det är i den lägenheten jag bor nu, och jag älskar den! Bilden visar den trappuppgång i det hus jag bor i nu. Ni kan ju tänka er hur den jag försökte beskriva ovan ser ut…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar